Trots att både hovslagare och veterinärer arbetar med hästar har de båda yrkesgrupperna två skilda utgångspunkter. Hovslagaren arbetar regelbundet med en häst för att verka och sko den, och oftast står det mesta rätt till. Veterinären däremot träffar hästen först då den har någon typ av problem, ofta när den är halt. Det är den stora skillnaden. De båda yrkesgruppernas mål är däremot detsamma – att arbeta för hästens välbefinnande.

Hästen kommunicerar hela tiden med oss, och det är vår uppgift att lyssna på den. Men när en häst har fått bedövning eller lugnande medel slutar den kommunicera. Så enkelt är det. Även om det är lätt att sko hästen är det svårt att se hästens reaktioner under dessa förhållanden. När vi har fysisk kontakt med hästen känner vi de allra minsta reaktionerna: en muskelsammandragning eller en förflyttning av belastningen, även de allra minsta reaktionerna är förnimbara och kan berätta mycket för oss.

Vi kan se förändringen mellan två verkningar/skoningar, oavsett om den är till det bättre eller till det sämre. Vårt känsel- och synminne är bra eftersom det tränas varje dag. Den som inte kan ta in hovens form på några sekunder förlorar mycket tid på att gå fram och tillbaka mellan städet och hästen.

Vårt minne är inte ofelbart. Det är därför vi utvecklar knep för att lagra all viktig information. De äldsta bland oss kommer fortfarande ihåg de par av skor man hade som passade en viss häst och som man hade i sin verkstad. De gamla militära smedjorna hade kompletta uppsättningar skor och tillbehör för varje häst i kundkretsen och numret var inbränt i hoven och intatuerat på manken.

Anteckningsböcker och andra identitetspapper kom så småningom att ta över och idag använder man naturligtvis datorn och olika datortillbehör som till exempel digitalfoton och digitalkameror, allt ifrån de enklaste till de mest avancerade varianterna. Hovslagare och veterinärer har numera ett flertal program för gångartsanalys och för att mäta hovens vinklar till sitt förfogande, liksom foton och röntgenbilder som överlappar varandra. Det finns till och med en maskin som mäter trycket vid belastning och som ger en tredimensionell färgbild som visar områden med för stor eller för liten belastning. Dagens hovslagare måste, utan att ta avstånd från traditionen, behärska moderna verktyg som datorer och de ibland komplicerade programmen, kameror, digitalbilder, videor. Men, men… I en tid med BlackBerry och Wii, och andra elektroniska prylar, har framför allt den yngre generationen visat oss att man kan få tendinit på andra sätt än genom att arbeta vid städet. Det är inte en modenyck eller ett nytt försök att imponera på kunderna för alla apparater har redan visat hur viktiga och användbara de är. Det kan innebära en stor investering att införskaffa dessa hjälpmedel, men det råder ingen tvekan om att de underlättar hovslagarens och veterinärens arbete och optimerar hästens rörelser. Det innebär dock inte att hovslagaren klarar sig utan gedigna kunskaper om hästens anatomi och biomekanik. Observationer framför datorskärmen kan peka på områden där hovslagaren misstagit sig och sedan återstår alltså bara att rätta till det med hjälp av raspen eller genom att modifiera skons form, markera tåriktningen i någon riktning, bredda en skoarm eller modifiera en traktarm.

Kraven från kunderna skiljer sig naturligtvis avsevärt beroende på om det handlar om fritidsryttare eller tävlingsryttare på hög nivå. Detsamma gäller vilka investeringar som görs. Det handlar inte längre om att kompromissa, utan alla till buds stående medel måste användas för att få hästen att prestera maximalt när så krävs. En felverkad hov eller en felanpassad sko kan få allvarliga konsekvenser. Hovslagaren är bara en länk i kedjan, och en kedja är inte starkare än dess svagaste länk. Hovslagaren måste göra allt i sin makt för att inte vara den svagaste länken. Att behärska moderna hjälpmedel som dem som nämns här är den nödvändiga vägen mot ett modernt och anpassat hovslageri som är i fas med de höga kraven inom hästsporten. Innan hovslagaren smutsar ner sina kläder i arbetet med hästen ska han eller hon ha reflekterat över och utarbetat en plan för skoningen, och även ha tagit sin dator till hjälp. Det är många som börjar använda datorn allt mer när de märker att det bidrar till att minska risken för misstag. Så vad väntar du på?